Fem tecken på att ni behöver en översättningspartner, inte bara ett AI-verktyg

Det brukar se ut ungefär så här: någon i teamet kör en text genom ett AI-verktyg för att den ska bli klar innan lunch. Någon annan skickar samma typ av dokument till en frilansöversättare, utan att stämma av hur liknande texter löstes förra gången. En tredje sitter med en känslig kundtext och funderar på vem som egentligen ska kvalitetssäkra den. Var för sig känns besluten rimliga. Tillsammans gör de att det är svårt att hålla ihop helheten.

Det är sällan ett medvetet val – det växer fram just så, ett beslut i taget, tills ingen längre har full överblick över terminologi, ton eller kvalitet. 

Här är fem tecken på att det är dags att sluta lösa översättningarna från fall till fall, och i stället se vad som faktiskt skiljer en enstaka översättning från att ha en riktig översättningspartner.

1. Terminologin börjar glida isär

En enskild text kan se helt rimlig ut. Det som blir svårare är att hålla samma terminologi, samma ton och samma nivå av precision genom till exempel tio texter, fem språk och över tre avdelningar. Utan någon som äger ansvar för helheten landar företag ofta i att samma produkt eller tjänst beskrivs på flera olika sätt beroende på vem som skrev texten och vilket verktyg som användes.

2. Era medarbetare lägger allt mer tid på att granska översättningar

AI skulle spara tid, men i praktiken kan AI-översättningar medföra medarbetare inom olika områden behöver lägga allt mer tid på att kontrollera formuleringar på språk de kanske inte behärskar fullt ut. Tid som de egentligen skulle använda till sina ordinarie arbetsuppgifter. Om de dessutom saknar rätt språkkompetens finns risken att just de mest betydelsefulla felen missas.

3. Ni kommunicerar på språk som ingen internt kan kvalitetssäkra

Ju fler språk ett företag arbetar med, desto svårare blir det att ha någon i verksamheten som faktiskt kan bedöma om en översättning håller måttet. Då kan organisationen ha svårt att avgöra om texten är korrekt, låter naturlig och är anpassad till målgruppen. 

Inom till exempel medicin, juridik och ekonomi räcker det inte att en text är ”ungefär rätt”: en felöversatt dosering, en otydlig ansvarsklausul eller en missvisande siffra i en finansiell rapport kan få allvarliga konsekvenser om felet inte upptäcks i tid.

Det är i den typen av material som skillnaden mellan ett AI-verktyg och en professionell översättning blir tydligast – och där det är avgörande att veta vem som faktiskt är lämpad att granska texten.

4. Varje nytt projekt börjar om från början 

Återkommande material, till exempel produktblad, avtalsvillkor, utbildningsmaterial och kundkommunikation, borde bli enklare att översätta ju fler gånger man gjort det. I praktiken kan det bli tvärtom, i alla fall om varje text hanteras som ett engångsprojekt: ny person, nytt verktyg, ny tolkning av samma begrepp. Ett avtalsvillkor som en gång formulerades noga på engelska kan av misstag få en annan formulering nästa gång det översätts, helt enkelt för att ingen kommer ihåg – eller har tillgång till – hur det löstes förra gången.

5. Ingen vet vem som tar ansvar om något blir fel

Ett AI-verktyg kan inte själv ta ansvar för en felöversättning. En auktoriserad översättare omfattas däremot av tydliga yrkeskrav och ska utföra sina uppdrag i enlighet med god translatorssed, vilket även en seriös översättningspartner gör. I Sverige har Kammarkollegiet, som auktoriserar översättare, slagit fast att en auktoriserad översättare alltid har det fulla ansvaret för sina översättningar, oavsett om translatorsstämpeln använts eller inte.¹ Ett motsvarande ansvar finns inte hos AI-verktygen, vilket gör ansvarsfrågan allt viktigare ju mer AI används i arbetsflödet. En seriös översättningsbyrå har dessutom en ansvarsförsäkring om något går fel.

Vad gör en översättningspartner som AI-verktyget inte kan göra?

Ett AI-verktyg kan översätta en text, men det håller inte ihop hela processen runt omkring. En översättningspartner hjälper till att välja rätt metod och rätt språkkompetens utifrån textens innehåll, målgrupp och användningsområde.

Det kan bland annat innebära att förvalta och underhålla företagets terminologi över tid, att välja rätt översättare för ämnesområdet och att granska materialet på en nivå som motsvarar riskerna och kvalitetskraven. Partnern kan också bedöma när AI är ett lämpligt stöd och när texten behöver hanteras på ett annat sätt.

Många organisationer och företag har riktlinjer kring hur man hanterar AI-översättningar. Uppsala universitet rekommenderar exempelvis att alla AI-översatta texter granskas och redigeras före publicering. För texter riktade till en extern målgrupp krävs dessutom granskning av någon med god ämneskunskap och mycket goda kunskaper i målspråket.²

För ett företag återstår då de praktiska frågorna: vem ska granska, vilken kompetens behövs och vilka kvalitetskrav ska gälla? En översättningspartner kan ta ansvar för de bedömningarna och samtidigt hålla ihop projektledning, filhantering, layout, sekretess och leverans.

En översättningspartner som hanterar helheten

De fem tecknen ovan handlar sällan om ett enda problem. Det är just kombinationen –inkonsekvent terminologi, slöseri med tid och resurser, bristande kontinuitet samt osäkerhet kring vem som kvalitetssäkrar eller äger ansvaret – som gör att översättningarna blir svåra att hålla ihop.

Stämmer något av de här tecknen in på ert företag? Vi på Språkbolaget kan hjälpa er att välja rätt metod, samla terminologin och samordna rätt språkkompetens från första text till färdig leverans.

Läs mer om hur vi arbetar, eller kontakta oss för ett förutsättningslöst möte.

Källförteckning

1. Kammarkollegiet, ”God translatorssed” (Kammarkollegiets råd till auktoriserade translatorer). https://www.kammarkollegiet.se/om-oss/kammarkollegiets-uppgifter/auktorisation-av-tolkar-och-oversattare/god-translatorssed ↩︎
2. Uppsala universitet, ”AI and translation”
   https://www.uu.se/en/staff/service-and-tools/communications-and-marketing/style-guides-and-language-support/ai-and-translation ↩︎