Översättning av hållbarhetsrapport

Bild på hus med träd

Publicerar ditt företag en hållbarhetsrapport? Det är ni i så fall långt ifrån ensamma om. Enligt den senaste utgåvan av KPMGs studie ”Survey of Sustainability Reporting” tillhandahåller 96 procent av världens 250 största företag – kända som G250 – någon form av rapportering om hållbarhet eller ESG-frågor (”Environmental, Social and Governance”). Och bland N100, d.v.s. de 100 största företagen i vart och ett av de 58 länder som analyserats i studien, uppger 79 procent att de rapporterar hållbarhets- och ESG-data, en siffra som ökas till hela 98 procent när det gäller Sverige.

Men varför ska företag fokusera på hållbarhetsrapportering? Vilka fördelar ger en sådan rapporteringsstrategi? Och kan det vara aktuellt med översättning av hållbarhetsrapport till andra språk? Här får du förhoppningsvis svar på dessa frågor och några till.

Klimatet – en av vår tids viktigaste frågor

Det har väl knappast undgått någon att miljön, klimatet och hållbarhet har blivit några av vår tids allra viktigaste frågor. Trots omskakande världshändelser som pågående krig, flyktingskriser och pandemier ser vi att kanaler som tv, tidningar och sociala medier mer eller mindre dagligen fylls med omfattande reportage om miljö- och hållbarhetsfrågor. Och i och med detta har vi alla – inklusive företag, nästan oavsett bransch – blivit mycket mer medvetna om vad som står på spel och vilket ansvar vi har. 

Utvecklingen inom miljö- och hållbarhetsområdet gör att allt fler företag har börjat inse vikten och nyttan av att ge ut en hållbarhetsrapport, vanligtvis på årsbas men även löpande på sin hemsida och via andra kanaler. Men varför ska företag tänka och satsa på denna typ av rapportering? Anledningarna kan vara många, men här följer några.

God hållbarhet en konkurrensfördel för företag

När vi som konsumenter blir alltmer medvetna om vikten av hållbarhet för vår planets och våra barns och barnbarns framtid gynnas företag som kan visa en god prestationsnivå inom detta område. Hur tänker du till exempel när du ska veckohandla och möts i mataffären av alternativ som är ekologiska och som uppfyller miljörelaterade krav? Eller när du ska köpa nya kläder till den kommande säsongen (om du ens köper ”nytt” längre)?

Vår vardag fylls av viktiga val som måste göras för att vi som individer ska dra vårt strå till stacken och tillsammans göra en betydande skillnad. Och för företag innebär detta en stor möjlighet. Att kunna visa att produkter tillverkas på ett ansvarsfullt och hållbart sätt, med användning av återvinningsbara material och klimatsmarta metoder, är idag en nyckel till ökad försäljning och således ökad lönsamhet och större marknadsandelar. Och förutom löpande marknadsföring är ett företags formella rapportering en viktig arena där verksamhetens hållbarhets- och miljörelaterade strategier och prestationer kan framhållas för kunder och andra intressenter.

En givande strategi – men vilka är de aktuella kraven som finns?

Att inse fördelarna med att rapportera om hållbarhetsarbete och klimatsmarta metoder är en sak. Men är det också ett krav att företag ska rapportera inom detta område? I Sverige är regelbunden finansiell rapportering i form av delårsrapporter och årsredovisningar reglerad av kraven som finns i till exempel Årsredovisningslagen och olika standarder, regelverk och riktlinjer. Men hur ligger det till egentligen när det gäller hållbarhet? Och skapar dessutom kraven ett behov av översättning av hållbarhetsrapport till andra språk?

Översättning av hållbarhetsrapport till engelska
Noggrant hanterade detaljer och erfarna översättare är avgörande för en korrekt översättning av hållbarhetsrapporten.

Populärt redan på 90-talet – och mycket har hänt sedan dess

Hållbarhetsrapportering började bli populärt redan på 90-talet då oron för miljön blev allt mer relevant i många delar av samhället. Det har hänt mycket inom området sedan dess och utvecklingen fortsätter än idag. Här nedan ser du några av de stora händelser som inverkat på hållbarhetsrapportering under de senaste 30 åren.

1992 – Antagande av miljöfördraget United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC)

1997 – Antagande av Kyotoprotokollet och utveckling av Global Reporting Initiative (GRI)

2010 – Publicering av ISO 26000, en vägledande standard inom socialt ansvarstagande och företags samhällsansvar

2014 – Introduktion av EU Non-Financial Reporting Directive (NFRD)

2015 – Antagande av FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling

2015 – Etablering av Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD)

2024 – Nytt EU-direktiv Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) träder i kraft och ersätter det befintliga direktivet NFRD

Gäller de nya reglerna vårt företag?

Enligt de nya reglerna om hållbarhetsrapportering som började gälla 1 juli 2024 ska en hållbarhetsrapport lämnas av stora företag samt små och medelstora aktiebolag som är noterade på en reglerad marknad inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hållbarhetsrapporten ska ingå i årsredovisningen som ett eget avsnitt i förvaltningsberättelsen.

Mer omfattande information om de nya kraven på hållbarhetsrapportering finns tillgänglig på exempelvis följande hemsidor:

Hållbarhetsrapport – Bolagsverket

Rapportering – Finansinspektionen

Även företag som inte omfattas av de obligatoriska rapporteringskraven borde dock åtminstone överväga värdet av att satsa på hållbarhetsrapportering. Som redan nämnts kan detta ge en viktig fördel gentemot marknaden och företagets kunder. Det kan också vara ett sätt att framhålla sig som en ansvarsfull arbetsgivare och därmed locka de bästa talangerna när det är dags att rekrytera. Och nu för tiden värderar många investerare hållbarhet väldigt högt när de ska utveckla sina investeringsstrategier och fatta sina investeringsbeslut.

ESRS – vad innebär de nya standarderna?

ESRS (”European Sustainability Reporting Standards”) är ett nytt gemensamt rapporteringsramverk för hållbarhetsredovisning. De nya standarderna innebär att betydligt mer information kopplad till miljö och sociala frågor samt bolagsstyrning kommer behöva ingå i hållbarhetsrapporten. Målet är att öka transparensen och jämförbarheten av hur företag påverkar människor och miljön, samt hur verksamheten påverkas av hållbarhetsfrågor. Bedriver dessutom företag en verksamhet där det fordras rapportering på flera språk måste ställning också tas till innebörden av de nya reglerna när det gäller översättning av hållbarhetsrapport.

Har du koll på alla nya begrepp?

Den svenska översättningen av ESRS fick kritik från vissa håll och EU har nu kommit med en reviderad översättning av ESRS där flertalet begrepp och uttryck har fått nya översättningar medan andra har behållits, inklusive det omdiskuterade begreppet hållbarhetsförklaring som motsvarighet till sustainability statement.

Här nedan finns ett urval av begrepp och termer som blivit föremål för ändring i den reviderade översättningen av ESRS.

Tidigare termer

Bokslut

Konsekvenser

Konsekventiell väsentlighet

Medarbetare

Affärsetik

Föroreningar

Nettoinkomst

Reviderade termer

Finansiella rapporter

Inverkningar

Inverkansväsentlighet

Arbetstagare

Ansvarsfullt företagande

Miljöföroreningar

Nettointäkt

Naturligtvis är det av vikt att ha koll, inte bara på de nya termerna som förekommer i den reviderade svenska översättningen av ESRS, utan även vilka de motsvarande termerna är när det kommer till översättning av hållbarhetsrapportfrån svenska till engelska och andra språk. Därför är det viktigt att anlita en översättningspartner med den rätta kompetensen inom detta område.

Språkbolaget översätter hållbarhetsrapporter
Kontakta oss gärna för rådgivning kring översättning av hållbarhetsrapporten.

Hållbarhetsrapporten är framtagen – behövs den på fler språk?

När ni väl har lagt ned mycket tid och möda på att – av många goda anledningar – ta fram en kvalitativ hållbarhetsrapport kan det vara både logiskt och mycket fördelaktigt att överväga om rapporten ska översättas till andra språk. Här på Språkbolaget vill vi naturligtvis ta tillfället i akt att slå ett slag för våra tjänster ifall er hållbarhetsrapport ska översättas till något annat språk. Vi samarbetar med översättare som specialiserat sig inom detta område och vet exakt hur en rapport på svenska korrekt och på bästa sätt ska översättas till engelska och andra språk. Vi har också översättare som översätter från engelska till svenska. Detta kräver kunskap om de olika regelverk och standarder som finns samt andra relaterade ämnen. Till exempel Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling och – i tillämpliga fall – Taxonomiförordningen. Förutom den givna översättningskompetensen har våra översättare även denna typ av ämneskunskap samt stor erfarenhet av hållbarhetsrelaterade uppdrag.

Genom att ge ut er hållbarhetsrapport även på engelska och andra språk ser ni till att denna viktiga information når era nuvarande och framtida kunder, leverantörer, investerare och andra intressenter på era befintliga och tilltänkta marknader.

Så tveka inte att kontakta oss för att diskutera era specifika behov när det gäller översättning av hållbarhetsrapport.