Language matters eller nu handlar det om korven

”Jetzt geht’s um die Wurst“ – ordagrant översatt ”nu handlar det om korven” – så lyder ett tyskt ordspråk med innebörden att nu gäller det, nu är det på allvar.

Runt om i EU:s 27 medlemsländer handlade det just om korv i ordets sanna bemärkelse när Europaparlamentet röstade igenom ett uppmärksammat förslag: växtbaserade produkter ska inte längre få marknadsföras med ord som korv, steak, burgare, biff och schnitzel. De ska framöver förbehållas köttprodukter, men vilka andra beteckningar ska få användas i stället för det som ändå ser ut som en – just då – korv?

En ickefråga eller language matters

I Sverige anser många att hela debatten är en ickefråga. ”Trams”, som en parlamentariker sa. Diskussionens vågor går höga ändå, som ofta när helt andra konflikter projiceras på just språkbruk och ordval. Redan nu spekuleras det vilt om vad vegoprodukterna ska kallas om det blir förbjudet att marknadsföra dem som korv och burgare.

För alla som arbetar med språk och marknadsföring är det en spännande och intressant diskussion, oavsett om man är för eller mot det aktuella förslaget. I en tid där språkliga budskap allt oftare ersätts av bilder, eller där AI får formulera saker åt oss, verkar debatten i sig skicka en omvänd signal:

Språk betyder fortfarande något, utlöser känslor, skapar identitet och kan kopplas till olika intressen.

Language matters – språkkunnighet och språkmedvetenhet som viktig kompetens

Språkkunnighet och språkmedvetenhet är och förblir en viktig kompetens att ha i en organisation.

• Vi människor är otroligt kreativa och samtidigt ekonomiska i vårt sätt att använda språk. Vi kan låna begrepp från en viss sfär och föra över det till en annan. Utifrån kontexten förstår vi för det mesta intuitivt vad det betyder i olika sammanhang.
• Genom vår användning av ord, inte minst inom marknadsföring är vi med och formar en verklighet, väcker önskemål, lyfter fram nya perspektiv.

Kanske är det därför som vi människor fortfarande är steget före AI när det handlar om att arbeta kreativt och kommunikativt med språk. AI kan kombinera och generera material utifrån statistiska sannolikheter, och härma det mänskliga språket, men inte självt medvetet förnya ett språkbruk och en språktradition. På samma sätt är det med människans förmåga att uppfatta språkliga nyanser och språklig lekfullhet, den är blixtsnabb.

När ordet korv kombineras med ”vegetarisk” på en produktförpackning inser vi snabbt att det syftar på en speciell form, som i vissa sammanhang förknippas med kött, men som i det här fallet utgår från en annan betydelse av ordet. Samtidigt anspelar det med glimten i ögat även på köttkorven, och utmanar föreställningen att korv bara kan ha ett animaliskt innehåll. För AI-program kommer det att bli svårt att hänga med i de svängarna inledningsvis, särskilt om lagstiftningen ändras från en dag till nästa.

Language matters – ord är kraftfulla

Att språk och ordval betyder något finns det också mer allvarliga exempel på:

• att urfolk inte mot sin vilja ska betecknas med namn som de inte vill ha.
• att man ska försöka använda ett språk som är inkluderande oavsett kön.
• att det kan vara brottsligt att använda vissa ord.
• att man när det gäller klassiska barnböcker allt oftare anpassar förlegade ordval till vår tids normer.

Avvägningarna kan vara svåra och väcker ofta debatt.

Language matters – länge leve korven eller språket lever

Språk är inte bara en utgångspunkt för kontroverser, utan också ett sätt att skapa gemenskap på. Språket har ofta en inkluderande funktion. Att kalla en vegoprodukt för vegokorv eller vegoburgare kan kanske göra att även den som inte äter kött utan problem och långa förklaringar kan vara med på en grillkväll. Människor talar och skriver utifrån levande språkvanor, och försöker hitta smarta lösningar, alldeles oavsett vilka regler och förordningar som dyker upp. 

I fallet med vegokorven är det av praktiska skäl svårt att föreställa sig att folk ska börja använda någon artificiell beteckning på den i stället för ord som man redan är förtrogen med och som är allmänt accepterade. Och om andra beteckningar dyker upp som fungerar bättre än de gamla på vegetariska livsmedel kommer det förmodligen att vara människor ute i samhället, både konsumenter och marknadsföringsexperter, som bestämmer vad som blir vanligt framöver.

Matnyttigt om korv

Ordet ”korv” har ett något oklart ursprung. Historiskt sett anses det gå tillbaka till fornnordiskan och beteckna en stump, en avskuren bit eller något böjt. Etymologiskt verkar det alltså inte ha varit reserverat för enbart en viss typ av köttprodukt. Ordets rötter verkar mer ha haft med formen hos ett föremål att göra, än med innehållet i sig.

Från 1400-talet och framåt växte sedan en specifik definition fram där korv framför allt syftade på en djurtarm fylld med krossat kött, kopplat till slakt och animaliska produkter. Det är den definitionen som Europaparlamentets beslut tar fasta på.

I modern tid har begreppet korv dock vidgats igen till att omfatta en mängd olika saker som har ett slags rund och avlång form, utan att nödvändigtvis ens ha med mat att göra.

Ur en språkhistorisk aspekt skulle det inte finnas några stora problem med att kalla ett vegetariskt livsmedel för korv, åtminstone inte på svenska (eller tyska heller för den delen). Definitioner förändras och utvecklas hela tiden, språk är levande materia.

Het worstje, boudin, saucisse, bilder, kiełbasa, kobasica, klobása, klobasa, kolbász, cалам, desa, dasa, dešra, cârnat, λουκάνικο, zalzett tal-Malti, σιεφταλιά, pølse, pylsur, makkara, vorst, Wurst, Wurscht, salchicha, salsicha, salsiccia, korv osv: korvkulturen är utbredd i Europa och det verkar finnas ett eller flera ord för korv i alla språk som används inom EU.

Hur många korvsorter som finns inom EU finns det inga siffror på enligt AI via Google, bara Tyskland lär ha fler än 1500 olika sorter.

Frågar man AI via Google (på tyska) om det finns ett språk som inte har ett ord för korv kommer svaret att det artificiella språket Toki Pona inte har något ord för korv, eftersom det är skapat med minimalt ordförråd och maximal enkelhet i åtanke. Språket utvecklades 2001 av språkvetaren Sonja Lang och använder bara 120 ord för att beskriva komplexa idéer. 

Nästan alla svenskar – hela 97 % äter korv.

Korven firas varje år den 12:e mars på ”Alla korvars dag”.