Svenska Lottakåren – en pusselbit i Sveriges försvar, och en väg in i samhället för nysvenska kvinnor

”För oss var det viktigt att hitta en partner som hade erfarenhet från vår bransch för att säkerställa att terminologin blir rätt. Språkbolaget har hållit oss fast i handen genom hela processen och levererat kvalitet på kort tid. Nu ser vi fram emot att kunna nå ut till nya målgrupper. ”
Maria Öst, kommunikatör, Svenska Lottakåren

Svenska Lottakåren är en viktig del av Sveriges totalförsvar. Organisationen bildades 1924 och fyllde nyligen 100 år. Lottakåren organiserar kvinnor i ett brett åldersspann som vill göra en insats i försvaret – och uppgifterna är många.

Totalförsvaret engagerar alla som bor i Sverige, oavsett medborgarskap och bakgrund, och i dagens osäkra världsläge med många krigshärdar och Ukrainakriget inte långt från våra gränser är Lottakåren mer relevant än någonsin.

Lottakåren vill bredda sin rekrytering och har därför valt att översätta delar av sitt informationsmaterial till arabiska, somaliska och engelska. Arabiska är idag Sveriges näst mest talade språk, somaliska växer snabbt och engelska är ett gemensamt språk för många grupper. Många kvinnor med arabiska och somaliska som modersmål har ett starkt driv att bidra i sitt nya hemland och Svenska Lottakåren kan fungera som en viktig kanal för dem att bli integrerade i samhället och snabbare lära sig svenska.

Vi vänder oss till Maria Öst, kommunikatör inom Svenska Lottakåren:

Berätta lite om Svenska Lottakåren och vilka ni är

– Svenska Lottakåren är en frivillig försvarsorganisation som samlar kvinnor i en stark gemenskap som bidrar till att stärka landets motståndskraft, säger Maria Öst. Vi informerar, utbildar och övar för att stärka dig och samhället i vardag, kris och krig. Som medlem får du kunskap och en möjlighet att bidra till ditt lokalsamhälle eller vår nationella beredskap. Vi jobbar med att stärka våra demokratiska grundvärderingar genom skolverksamhet, kåraktiviteter, studiecirklar och vår podcast Lottapodden. Vi tänker att om man förstår sina fri- och rättigheter då vill man också vara med och försvara dem. Inte nödvändigtvis med vapen, men genom att aktivt bidra till hela totalförsvaret. Vi fyllde 100 år 2024 och bygger nu mot framtiden i den oroliga omvärld vi lever i.  

Hur tänkte ni kring översättning och vad hoppas ni uppnå med att översätta?

–Nu när omvärlden är orolig ser vi att vi i vårt uppdrag att sprida kunskap om totalförsvaret även behöver nå ut till målgrupper som inte har svenska som sitt förstaspråk och översättningen av vår basbroschyr blev ett första steg, svarar Maria Öst. Nu kan vi bättre möta nya målgrupper när vi är ute på mässor och liknande.

Vad var viktigt för er när ni valde översättningspartner?

– Det var till slut bara ni som fortsatte dialogen, och från första kontakten kändes det tryggt och professionellt, säger Maria Öst. Eftersom vi är i försvarsbranschen så var det också viktigt för oss att jobba med en leverantör som hade erfarenhet från vårt område.

Att översätta svenska texter till arabiska och somaliska är en liten men snabbt växande del av den svenska språkindustrin. Uppgiften har sina specifika utmaningar, den lämpar sig dåligt för AI och det gäller att veta vilka översättare som kan sin sak. För Svenska Lottakåren var det inte alldeles enkelt att hitta en leverantör, och Språkbolaget var slutligen den enda byrån som var beredd att ta sig an uppdraget. Vi frågar Monia Ly, projektledare inom Språkbolaget:

Vilket var det konkreta uppdraget?

– Specifikt handlade det om att översätta foldern Bli lotta och diverse annat informationsmaterial till arabiska, somaliska och brittisk engelska, sammanfattar Monia Ly. Att översätta till engelska är rättframt, men arabiska och somaliska är en helt annan historia. Språken har många förstaspråkstalare i Sverige – många fler än t.ex. engelska. Samtidigt är det svårt att hitta duktiga översättare till de språken. Ett av Språkbolagets viktigaste bidrag i projektet var att veta var de rätta förmågorna finns.

Hur såg arbetsprocessen ut?

– Till att börja med som ett konventionellt översättningsuppdrag, säger Monia Ly. Självklart anlitar vi endast modersmålsöversättare med dokumenterad kompetens och som extra kvalitetssäkring granskas också texterna av ytterligare en översättare. Kunden tog själv hand om layout och formgivning på engelska och somaliska – där handlar det i stort sett om att lägga in översättningen i befintlig layout. Layout av översättningarna till arabiska fick däremot Språkbolaget ta hand om, och här finns det oerhört mycket som kan gå fel.

Vad är det för problem som kan uppstå?

– Somaliska skrivs med latinska tecken från vänster till höger och är lätthanterligt på det sättet, säger Monia Ly. Men skriftspråket är relativt nytt och termer saknas för många företeelser – översättare och granskare kan få uppgiften att etablera nya termer.

– Arabiska har ett rikare ordförråd och ett väletablerat gemensamt skriftspråk, men skrivs från höger till vänster, fortsätter Monia Ly. Alla siffervärden däremot från vänster till höger. Tryckta publikationer läser man från det vi brukar kalla sista sidan, till den första. Därför räcker det inte att ändra textriktning, utan hela layouten måste möbleras om för att bevara logiken. Inom ramen för ett projekt som detta passerar texten många datorer, och det är oerhört viktigt att samtliga inblandade datorer har rätt typsnitt och rätt språkstöd installerat. Annars kan det uppstå fel som är omöjliga att se för den som inte kan arabiska, men som gör resultatet totalt obegripligt.

Vilken roll spelar projektledaren?

– När det handlar om migrantspråk och när många steg är involverade behöver man ha stenkoll på var man är i processen, understryker Monia Ly. Det är som sagt mycket som kan bli fel, felen är svåra att upptäcka och de växer snabbt om man inte tar itu med dem direkt.

– Processen har varit väldigt tydlig från ert håll och det uppskattas, inflikar Maria Öst.

– Ett av projektledarens viktigaste bidrag i ett projekt som detta är kanske just den personliga kontakten med såväl kund som översättare och granskare, framhåller Monia Ly. Vi på Språkbolaget vet var vi har våra leverantörer, vi känner dem personligen och vi vet vad de går för.

Vilka intryck och erfarenheter har projektet gett?

– En viktig insikt, som vi redan hade, men som projektet har understrukit, är att AI inte är i närheten av att räcka till när man arbetar med lågresursspråk – dvs. språk utan stora språkmodeller, som svenska till somaliska och svenska till arabiska, säger Maria Lachonius, grundare och vd för Språkbolaget. AI kan förvisso ge en orientering om vad en text handlar om, men det stannar vid det.

– Men det finns en annan aspekt av projektet som tilltalar oss, fortsätter Maria Lachonius. Språkbolaget har uteslutande kvinnor i personalen. Det är inte ett självändamål, men det har blivit så. Därför känns det extra roligt att göra ett projekt för en kvinnlig organisation som Svenska Lottakåren, och dessutom ett projekt riktat till kvinnor som vill komma in i det svenska samhället och bidra till det.

Hur blev resultatet?

– Det har varit väldigt smidigt och slutresultatet ser väldigt bra ut, säger Maria Öst. Nu ska det bli kul att börja använda broschyrerna och se vad det ger för resultat.

För oss var det viktigt att hitta en partner som hade erfarenhet från vår bransch för att säkerställa att terminologin blir rätt. Språkbolaget har hållit oss fast i handen genom hela processen och levererat kvalitet på kort tid. Nu ser vi fram emot att kunna nå ut till nya målgrupper.